All you have to do is Belive

Som många antagligen märkt från föregående bild och i bilddagboken så har jag vart med om en liten olycka. Om jag fått en tia för varje gång jag vart tvungen att berätta vad som hänt så skulle jag vara rik nu. Jag tänkte berätta här vad som faktiskt hänt;

Det var i Tisdags och jag och Maria var hemma, så vi tänkte att vi kunde träffas. vi tänkte ta en glass på Neerings. runt elva stack jag iväg med min Streetsurfingbräda och mötte Maria på Neerings. vi tog en varsin glass och väntade på bussen. När vi kom till Hällefors gick vi till Maria för att lämna saker. sen tog hon cykeln och jag ställde mig på brädan och höll i pakethållaren på cykeln. När vi kom fram till korsningen svängde vi vänster ner mot de enda trafikljus på ca 2 mils avstånd. Det var en nedförsbacke, inte så brant men tillräckligt för att jag kom upp i en väldigt hög fart. Jag tappade/släppte (kommer inte ihåg) pakethållaren och susade ner för backen. halvvägs kommer jag ihår VART vi faktiskt är. rakt ner mot storavägen. det var dessutom bommar ivägen som jag inte haden någon lust att flyga över. Jag fatta att den enda utvägen var att jag skulle hamna på backen. pga den höga farten skulel var vara omöjligt för mig att hålla balansen om jag hopapde av. så jag tänkte göra det bättre för mig och försöka hamna i gräset. men när jag svängde släddade brädan hastigt, jag var inte alls med på det och ramlade framåt. jag tror att jag hamnade lätt på mitt höger knä, då det ser ut att ha fått den värsta smällen. sen landade jag lätt på vänster och sen SMACK så slog jag i näsan och hakan i backen. mina framtänder åkte in i min överläpp och blodsmaken kom forsande in i munnen. mina glasögon tryckter mog näsbenet och drog bort en bit av huden så det började blöda. min läpp och min haka skrapade i och fick lite allvarligade skrapsår. jag vänder mig på rygg och ser Maria över mig, hon såg livrädd ut. hon hjälpte mig upp och jag tittade på henne. sen började jag skratta. jag asgarvade. Maria påpekade att jag blödde i munnen. så jag spottade och ut kom blod. men det slutade efter den tredjegången jag spottade. jag fortsätter skratta och inspekterar mina skador. lyfte på byxbenen från mina badbyxor och såg skadorna på knäna. Maria skrattar också lite och jag utbrister : "bara inte min läpp svullnar!" hon kollar på mig jätte konstigt och fattar inte vad fan det r jag snackar om. Hon insisterar på att vi ska gå tillbaka till henne och plåstra om mig, men jag vägrar så vi går över vägen och fortsätter ner längs gusvägen. Jag skrattandes och Maria gråtandes//skrattandes. när vi kommer till asfalten igen så ställde jag mig på brädan och höll i pakethållaren. den här gången åkte vi mycket försiktigare. spec i en liten nedförsbacke. vi går till Philskolan och möter Amanda som visar oss till plåsterskåpet. jag vägrade att ta på tvättlappar på såren. sveeeda! Sen går vi till sjuksköterskan på Klockarhagsskolan för att kolla vad hon kan göra. men självklart så var hon inte där. så jag fick hjälp av kuratorn Linda. blev omplåstrad och ren.
Men det var några smärtsamma minuter där. bilder på den plågande mig kan komma med tiden.. om Maria får in bilderna på datorn!
Långt blev det. men nu behöver ni inte undra längre .