Text är hemskt. inte pga läraren utan uppgifterna. jag har aldrig klarat av att intervjua folk eller gå fram till främlingar och fråga saker. det finns helt enkelt inte i min natur. det är helt sjukt vilken stor klump i magen jag får. jag har ingen som helst svårighet att prata. absolut inte. men bara o personen i fråga pratar med mig först. oftast.. beror på hur bra jag känner personen. Ljud är dock värre.
Bokomslaget sitter fortfarande långt inne i mitt huvud och har ingen som helst lust att dela med sig. sen så är det ju så också att det var väldigt nära att vi inte skulle få chansen att jobba på de idag. Det skulle vara någon föreläsning om diskriminering på lilla hotellet. vi fick reda på det en timme efter det börjat. smart. det höll på en timme. lyckat. vi fick dock ägna oss åt bokomslagen.
"Nu är det grönt... wepp. rött... nu är det grönt igen.." bussen framför kom inte vidare, vi kom inte vidare och det gjorde inte de tre bussarna bakom oss heller. bussen framför oss evakuerade passagerarna in i vår hemtrevliga buss. det blev fullt. Polisen kallas in för att stänga av halva vägen. tio minuter senare fick vi springa över motorvägen för att stå i bussen till destinationen som ligger ca tre kvart från vår hemby. Telefoner plockas fram och de stackars hällefors borna får förklara gång på gång för de arga föräldrarna att vi inte kommer någonstans. 30 minuter senare ropas det ut att det står en buss färdig för avgång när vi kommer till torget.
20 minuter.
And Snape has suddenly discovered happiness and gave us all cookies.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar