Jag blir så osäker ibland.
Vet inte riktigt vad jag ska tro.
Med tanke på den obehagliga natten vi genomled igår, med alla berättelser och allt det, så blir man en aning osäker.
Ibland låter det rikitgt logiskt, men ibland så är det det sista man tror på. Ibland hoppas man dessutom att just det är förklaringen, och ibland hoppas man att det är en läskig gubbe som är ute och går. Själv vill jag inte uppleva något som har med det att göra, det räcker med går natten, men det är nog kanske det enda sättet att tro på det. Med Tanke på vad jag hörde igår tror jag på det, men ändå inte. Men vad kan då ha vart förklaringen att alla vänt sig om samtidigt? Hade jag inte trott på det så hade jag inte vart så rädd att magen grötade om sig. men nu gjorde den det, och det gör det skrämmande. Det man ser på tv är helt o hållet knäppt. man vet ju inte om det är sant eller inte. Jag såg inget inatt iallafall, och det är jag glad över. Jag trodde inte på skuggorna som visade sig i kameran som dom andra insisterade på. så lätt lurad är jag inte och jag ser skillnad på spegel och skugga. att det sen knastrar och dunkar utanför är däremot skrämmande. dunkandet lät som snö som rasade från taket. men det fanns ingen snö på taket. och knastrandet kunde ha vart något djur. men det fanns inget där. Det jag fick höra igår vet jag inte riktigt hur jag ska ta det. jag vill se det kortet för att tro på det. men även om jag vill så vill jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar